Om min oförmåga att släppa taget

”It’s finally about me”

Sjunger hon. Säger jag.

Gud vad jag önskar att jag kunde släppa dig helt.

Jag misstänker att det nu gått så pass lång tid att jag fallit in i gamla mönster av att vara kär i minnet av någon, känslan stannar utan att motsvaras av något som egentligen existerar. Jag vet inte hur bra jag någonsin kände dig, och nu har jag förmodligen omformat bilden av dig i huvudet så mycket att den bara är vad jag tror att du är.

Undrar om du skulle känna igen dig?

Undrar om sommaren gjort något med dig, om någonting är förändrat, nytt, om du har något, är något som jag inte vet något om.
Tanken att det skulle kunna vara så stör mig mindre än jag trodde. Good for me.

Jag vill inte ha dig längre. Men jag önskar fortfarande att du ska vilja ha mig. Jag vill verkligen att du ska känna dig irriterad, utkonkurrerad, (svartsjuk?) över mina nya erövringar. Jag vill att det ska störa dig att mitt odelade intresse, min uppskattning och min undergivenhet är borta, att du ska ha insett att det var något värdefullt, att du saknar det. Du hade en jävla maktposition. Jag vill att du ska veta att du förlorat den, och jag vill att det ska kännas.

Jag tror inte att det känns.

Och så länge jag är där, där jag vill att du ska känna något du inte känner, har jag väl inte kommit någonstans alls?
Fast det är inte riktigt sant. Det är ju andra saker, betydligt mindre drastiska saker jag vill att du ska känna. Jag har ändå kommit till en punkt där jag ärligt kan säga att skulle möjligheten för någon sorts vagt, svårdefinerat förhållande öppna sig skulle jag inte ta den. Jag vill inte utsätta mig för dig, och jag är stark nog att låta förnuftet styra över känslan. Det enda jag vill är att du ska tycka att det är synd.

Ok, vem försöker jag lura? Så länge jag fortfarande är där har jag knappt kommit någonstans.

Tydligen kan jag inte hålla mig singel längre

Jag har idag varit på en sex timmar lång dejt med fika, mysigt promenerande och intelligent konversation. Oavbrutet. I sex timmar. På engelska. Min hals gör ont.

Det känns grymt bra.

En tidsbestämd relation passar mig utmärkt, och det hela verkar lovande. Han verkar lovande, och han åker hem till centrala Europa den 20 december. Helt krångelfri, helt perfekt.

Hösten ser ljus ut i år.